Jag känner att den här sommaren har gått så fort så jag knappt hänger med! Det har hänt saker hela tiden så tiden har lixom bara sprungit iväg. Nu i början på veckan åker vi till Tranemo och hälsar på släkten och blir där några dagar och veckan före skolan börjar bär det av till Falun med familjen. Sedan är det bara ett år kvar i skolan för min del, det känns skönt, men lite sorgligt också. Jag tror att jag tycker om skolan skapligt mycket, jag längtar faktiskt dit redan nu. Men vad ska man göra efter studenten då? Det är svåra beslut, men jag har allt knopat ihop en liten liten plan. Igår kom jag att tänka på varför man firar studenten så mycket som man gör, skolan är ju inte slut, inte för alla. Jag känner inte att det är något speciellt att fira, det är ju bara en etapp som är avklarad, inte hela min skolgång. Nej, firning är nog inte riktigt min grej, jag sätter mig hellre ner under ett träd och tar mig en lång funderare eller åker till Irland och hämtar inspiration. Ska man fira så ska man fira något viktigt, inte bara fira för att man ska. För mig är inte studenten någon stor grej, mer som en passage jag måste ta mig igenom på väg till något större, men det är ju bara min åsikt och vad jag känner, du kanske tycker något annat...