Inte lust, bara något liknande
känslan i en burk
som om man inte kan ta på den
det är osagt
det jag aldrig ville
-
i ett hav märks det inte
de spår jag ständigt lämnar
de misstankar jag ångrar att jag födde
likt en ensam flicka bredvid ovana gäster
-
tillbakablickar medför viljan
att inte dömma
att aldrig dela spöken med verkligheten
att föralltid veta om skillnaden
-
vad vet jag som gör allt underbart?
åldras med tanken
varliga fingrar stryker genom håret
befaller nästa drag i en obrutbar cirkel
-
Så föds kärlek
genom tro
genom verkan
Kommentarer
Trackback
